fbpx

Teskedsorden

Nej, alla har inte samma möjligheter i Sverige. Din hudfärg spelar roll.

För att kunna förstå rasism och aktivt arbeta för att stävja den behöver vi också se den andra sidan av myntet. Vi anser att vita personer har ett stort ansvar i att lära sig och förstå sin egen del i den strukturella rasismen. När vi talar om ras och vithet vill vi synliggöra strukturer och normer där vithet skapas som den privilegierade och överordnade positionen. Det kan jämföras med könsmaktsordningen där maskulinitet skapas som den överordnade positionen gentemot femininitet. Trots att vi har diskrimineringslagar i Sverige är det en betydande del av befolkningen som diskrimineras och skiljs ut systematiskt från det som räknas som svenskt just på grund av sina skenbart ”ickesvenska” anletsdrag, hud- och hårfärger, det vill säga deras icke-vita kroppar.

En vit bild med en färgstreck i vita hudfärger och texten "vithet"

Vi måste lyfta blicken för att se strukturerna och de stora dragen. Det måste göras samtidigt som enskilda individer också behöver förstå sina privilegier och ta ansvar för sina handlingar. Men för att vi ska kunna motverka den strukturella rasismen i samhället behövs vita allierade. Det arbetet börjar med att vi måste se oss själva i spegeln och inse vår del i upprätthållandet av dessa strukturer, för att sedan kunna vidta konkreta åtgärder – stora som små.

Vithet

Vem som räknas som vit respektive icke-vit och vilka icke-vita grupper som existerar är beroende av både plats och tid. Att räknas som vit ser annorlunda ut i Sverige, Turkiet eller Peru, och på samma sätt blir vissa kroppar rasifierade i Sverige men inte i andra länder.

Det visar på att vitheten inte är absolut och hur ras görs, en process som brukar kallas rasifiering eller rasialisering. Medan vithet utgör den universella, eftersträvansvärda normen och förknippas med kännetecken som obefläckad moral, godhet, rationalitet, rättvisa, renhet, dygd, ordning och kontroll, representerar icke-vithet avvikelsen; det oönskade och förbjudna såsom omoral, bråkmakeri, irrationalitet, kaos och bristande kontroll.

Vem som räknas som vit respektive icke-vit och vilka icke-vita grupper som existerar är beroende av både plats och tid. Att räknas som vit ser annorlunda ut i Sverige, Turkiet eller Peru, och på samma sätt blir vissa kroppar rasifierade i Sverige men inte i andra länder. I Sverige utsätts exempelvis romer och samer för rasism. Trots sin vita hudfärg, ursprung och historia, ses de av vissa som icke-svenskar. Det visar på att vitheten inte är absolut och hur ras görs, en process som brukar kallas rasifiering eller rasialisering. Medan vithet utgör den universella, eftersträvansvärda normen och förknippas med kännetecken som obefläckad moral, godhet, rationalitet, rättvisa, renhet, dygd, ordning och kontroll, representerar icke-vithet avvikelsen; det oönskade och förbjudna såsom omoral, bråkmakeri, irrationalitet, kaos och bristande kontroll.

Vitt privilegium 

 

Vår fysiska kropp påverkar hur vi blir bemötta, betraktade och behandlade. Som vit innebär det att bli bättre bemött i alla delar av samhället än en icke-vit. Vita i Sverige har det enklare på bostadsmarknaden, bättre på arbetsmarknaden och har goda hälsa och högre livslängd är icke-vita. Utlandsadopterade i Sverige visar att de också har det svårare än vita. Även efter att justeringar gjorts utifrån kriterier som likvärdig bakgrund och utbildningsnivå så kvarstår ändå överriskerna för att bli arbetslös, exkluderad och att leva utsatt för de adopterade, de blandade och ”andra generationen”. Det vita privilegiet innebär inte att man är född med silversked i mun, men det innebär att man som vit inte har haft det svårare på grund av sin icke-vita kropp.

Rasifiering

Att bli rasifierad innebär att omgivningen identifierar dig som icke-vit. I Sverige betraktas vita som svenskar medan icke-vita ses som icke-svenskar, med undantag av samer och romer. Det pekar mot att svenskheten är nära sammankopplad med vithet, vilket utgör ett hinder för icke-vita som inte inkluderas i majoritetssamhället i samma utsträckning som vita.

Ord

VITHET

– Att vara den normala, som allt och alla jämförs med. Medan vithet utgör den universella, eftersträvansvärda normen och förknippas med karakteristika som obefläckad moral, godhet, rationalitet, rättvisa, renhet, dygd, ordning och kontroll, repersenterar icke-vithet avvikelsen, det oönskade och förbjudna såsom omoral, bråkmakeri, irrationalitet, kaos och brisande kontroll (Andersson 2017:117, Feagin 2013:10, Hübinette et al 2012:21, McIntosh 1988:5, Tesfahuney 2005:212)

VITT PRIVILEGIUM
– Att slippa bli dömd på förhand.

RASIFIERING
– Att inte ses som vit (eller svensk).

VIT HÄNFÖRING
– Avser det vithetsprivilegium som innebär att en given handling uppfattas som tolerabel, eller t.o.m. positiv, snarare än intolerabel. 

Debatt

Göteborgs-Posten Debatt

2 mars 2020: ”De senaste åren har rasism och främlingsfientlighet varit ett hett debattämne. Men nu måste vi rikta strålkastarljuset mot den strukturella rasismen, den vi inte vill kännas vid, för att ingen ser sig själv som rasist. Vi måste ta diskussionen om vilket privilegium det är att vara vit”, skriver Teskedsordens generalsekreterare Lovisa Fhager Havdelin.

Göteborg-Posten Debatt

6 mars 2020: Malcon Kyeyune ifrågasätter vedertagen kunskap om hur den etniska diskrimineringen ser ut- Och hans påstående om att folkbildande arbete är lukrativt är världsfrånvänt och ett hån mot alla som lägger tusentals timmar på frivilligarbete runt om i SVerige, skriver Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Terskedsorden, i en slutreplik.

Aftonbladet detbatt

21 mars 2020: Rasism handlar om strukturer, makt och privilegier i samhället, som gör att vissa personer konsekvent, medvetet eller omedvetet, kgynnas på grund av sin hudfärg eller etnicitet.Rasism mot vita finns inte i Sverige.

Lästips