Teskedsorden

Panelsamtal om Afrofobi

I onsdags lyssnade Teskedsorden på panelsamtalet Afrofobi – vardagslivets och populärkulturens rasism i dagens Sverige, anordnat av Forum för Afrikastudier och Upsala Nya Tidning.
Vi lärde oss att begreppet afrofobi innebär fientlighet mot människor med bakgrund i subsahariska Afrika inklusive den afrikanska diasporan. Definitionen grundar sig i Mångkulturellt centrums rapport om afrofobi (finns att ladda ned på http://mkcentrum.se/wp-content/uploads/2014/12/Afrofobi-20140203-för-webben.pdf).
Ylva Habel, fil dr i filmvetenskap (Södertörns högskola), talade om maktstrukturer och färgblindhet som är ett övergripande problem som vi måste tala om eftersom det annars bromsar oss. Ett ganska talande exempel var det om en forskargrupp i Bremen, Tyskland, som endast bestod av vita forskare trots att deras institution hette ”Bremen Black Studies”.
Oscar Pripp som verkar som docent i etnologi på Uppsala universitet, talade sedan om visuell representation och gav exemplet om en debatt som handlade om den rasistiska reklamen för ”Nogger Black”. Här använde man urban text för att marknadsföra en glass med svart överdrag, vilket möttes av kritik, något som välutbildade människor fann upprörande då de inte ansåg vara riktig rasism. Pripps betonade därför vikten av att lära barn om rasism från tidig ålder för att öka kunskapen om den. Teskedsorden håller med!
Efter Pripps berättade Joanna Rubin Dranger som är professor i illustration på Konstfack, att människor saknar kunskap och verktyg att avläsa bilder kritiskt. Det har exempelvis avspeglats i många debatter där människor ställer sig frågande och kritiska till varför vissa reagerar på stereotypiska och rasistiska bilder. En följd av detta är att minoriteter förhindras från att skapa en positiv representation av sig själva.
Vår kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke fick sedan ordet och konstaterade att civilsamhällets aktivister är viktiga och behövs i vårt samhälle. Hon menade att man måste öka kunskapen om rasism, särskilt i skolans värld, för att kunna skapa verktyg och bemöta den.
Hennes granne Kitimbwa Sabuni  från Afrosvenskars Riksförbund, menade i samband med Alices kommentar om rasismen, att definitionen av afrofobi fångar den strukturella typen av rasism. I Sverige finns enligt honom en ”konsensus-antirasism”, att vita människors välbefinnande inte ska störas och därmed ska ämnet inte diskuteras. Han höll med om vikten av den antirasistiska rörelsen och menade man måste stå på sig trots andra människors motsättningar.
Momodou Malcolm Jallow, Afrosvenskars forum för rättvisa, tyckte till skillnad från Alice Bah Kuhnke att fokus måste omplaceras till aktion och att afrosvenskarna själva måste få producera kunskapen. Han lobbade bland annat till en EU-parlamentarisk nationell strategi för integrering av svarta människor.
När publiken fick ställa frågor gick de flesta till Alice Bah Khunke och handlade främst om hur regeringen med konkreta förslag skulle bemöta afrosvenskars och andra utsatta gruppers situation. Hon hänvisade främst till vetenskapliga insatser och att hon endast suttit vid sin post i fyra månader men att de aktivt skulle arbeta med dessa frågor.
Teskedsorden lämnade seminariet full av nya lärdomar och med ännu mer motivation att arbeta för mångfald och tolerans!