Teskedsorden

Hur hedrar vi John Hron?

Hur hedrar vi John Hron?

Idag högtidlighåller vi på Teskedsorden årsdagen av mordet på tonårspojken John Hron, torterad och mördad av nynazister i västsvenska Kode sommaren 1995. Som terrorattentatet mot moskén i norska Bærum för bara en vecka sedan visar, har extremhögern inte förlorat något av sin våldspotential. Men hur är det ställt med samhällets motståndskraft?

Den tvekande mediebevakningen av terrorattentatet i Norge visar att vi har lärt oss alldeles för lite av vilket hot extremhögern utgör mot det demokratiska samhället och dess minoriteter. Först beskrevs dådet, som med små marginaler (ett hindrande kodlås har nämnts av polisen) hade kunnat bli ett blodbad, som en “familjetragedi”. Sedan rapporterades att terroristen var ung och välbärgad (!). Först flera dagar senare slog tidningarna upp att han inte bara hade försökt utföra en massaker mot muslimer utan också lyckats mörda sin adopterade syster, vilket väcker oroande frågor om vilka medborgares liv som anses högst värda.

Det verkar ha krävts att stjärnadvokaten Geir Lippestad (känd för att ha försvarat Anders Behring Breivik) talade klarspråk om gärningsmannen: “En ny ung man som drivs av hat mot muslimer”. Först då började händelsen bevakas som ett “riktigt” terrorattentat. Vad som hade hänt om gärningspersonen varit muslim iklädd en bomb som utlöstes för sent, istället för en vit beväpnad man som övermannades av civila, har vi redan facit för: Drottninggatan i Stockholm 2010 och den omfattande nationella diskussion (för att inte säga hysteri) om extrem islamism som följde.

Fortfarande har inte bara många journalister och politiker utan även världens säkerhetstjänster skygglapparna på vad gäller högerextremism. Detta bidrar till att techjättarna, som snart ett decennium efter Utøya fortfarande inte agerar med kraft mot högerextrem propaganda online, endast känner sig tvingade att ta bort extremistiskt material av jihadistisk typ.

Kanske har barn och ungdomar lättare att ta till sig allvaret i den våldsbejakande rasismen. Ju mer tiden går, desto längre från de världspolitiskt omvälvande terrorattentaten i USA den 11 september 2001 kommer vi. Dagens unga har istället växt upp med såväl främlingsfientliga politiker som rasistiskt motiverade attacker av typen Utøya 2011 och Nya Zeeland 2019. Liksom äldre generationer som burit minnet av Förintelsen med sig genom livet, behöver de inte övertygas om rashatets fruktansvärda konsekvenser.

Teskedsorden är stolta över att i höst kunna lansera projektet Radikalisering och demokrati: att lära av Utøya. Vi kommer där att tillhandahålla konkreta verktyg för att skolpersonal ska kunna engagera unga i en dialog om radikalisering, extremism, demokrati och mänskliga rättigheter. Målet är att projektdeltagarna ska få bästa möjliga förutsättningar att hjälpa högstadieelever till förändrade attityder, att erkänna betydelsen av demokratisk dialog – och att göra en sådan dialog till en del av skolans dagliga verksamhet, inte något som bara sker vid årliga Demokratidagar och liknande.

De svenska regioner vi kommer att arbeta med i projektet är utvalda eftersom de har erfarenhet av våld av högerextrem karaktär, och för att de idag uppvisar ett ökat stöd för högerextrema och antidemokratiska rörelser. Regionerna är Avesta, Höör, Klippan, Skellefteå, Trollhättan samt Kungälv – där John Hron mördades för 24 år sedan.

Lisa Bjurwald
Chef Påverkan & Opinion Teskedsorden

1 tanke på “Hur hedrar vi John Hron?”

  1. Våld, terror, mord, mobbing, utfrysning od är lika illa och hemskt vem som än står för det. Varje människa måste jobba mot sådant. Både påverka andra men arbeta med sig själv i första hand.

Lämna en kommentar