Teskedsorden

Hög tid att markera yttrandefrihetens gräns

Hög tid att markera yttrandefrihetens gräns

Under fredagen föll Tingsrättens dom mot de 15 nazister som stod åtalade för hets mot folkgrupp efter att ha deltagit i nazistiska Nordiska Motståndsrörelsens (NMR) demonstration under Bokmässan i Göteborg förra året. Samtliga åtalade friades från misstankar om hets mot folkgrupp. Med domen bedömer Tingsrätten att organisationens symbol, tyrrynan, inte är att ses som tillräckligt starkt kopplad till idéer om rasöverlägsenget och rashat för att klassas som hets mot folkgrupp.

I demokratiska stater finns det och ska finnas vida gränser för vad som får sägas och göras. Men det finns alltid en gräns. En människas friheter får inte inkräkta på någon annans. De mänskliga rättigheterna måste alltid prioriteras högst och det är när vi börjar vackla i denna tro som demokratin verkligen är i fara. Att Sverige har en stark yttrandefrihetslagstiftning är såklart positivt, den utgör en av de viktigaste grundpelarna för en hållbar demokrati. Men friandet av nazisterna visar på att styrkan i denna lagstiftning också är naiv. Nazisterna som är kopplade till NMR demonstrerar med ett tydligt fokus och mål: att med skrämsel- och hatpropaganda offentligt och systematiskt sprida budskap med avsikt att hota vissa människors trygghet, säkerhet och värdighet liksom hela det demokratiska systemet.

Hatpropaganda behöver inte vara ett direkt uttalande eller påhopp. Hatpropaganda kan i egentlig mening vara mycket mer subtil än så. Det kan vara ett hakkors på ett skåp i skolan, pamfletter eller en banderoll. Budskap som har en enda avsikt, att sprida rädsla. Sådana budskap riktar sig gentemot vissa specifika grupper i samhället för att dessa ska känna sig utsatta och hotade. I det ovan nämnda fallet pratar vi om en grupp nazister i centrala Göteborg som uttryckte direkt fientlighet mot ett demokratiskt sammanhang genom symboler, tal, kläder, sköldar och fanor. Hets mot folkgrupp ska inte bara vara en fråga om vad som hände i Tyskland i början på 1900-talet, lagen måste vara anpassad efter hur hatpropaganda tar sig i moderna uttryck i Sverige idag.

Svenska politiker har sedan länge, trots kritik från FN, haft en motvilja att acceptera att vår grundlag inte skyddar alla svenska medborgare på det sätt den borde. I grundlagens namn ses det i dag mellan fingrarna på antidemokratiskt, våldsbejakande och hatiskt beteende som riktar sig mot redan utsatta grupper i samhället. Grundlagen har genom att ge legitimitet åt sådant beteende börjat bli ett hot mot den frihet som den är menad att skydda. Svenska politiker och det svenska rättsväsendet behöver stå upp för demokratin. Vi på Teskedsorden hoppas att domen nu överklagas och att vi i nästa instans får se ett annat utfall och ny praxis.

Teskedsorden
En röst för mångfald

 

Lämna en kommentar