fbpx

Teskedsorden

En läsande lärare

En läsande lärare

Vi har träffat Jenny Edvardsson för att prata om läsning på gymnasiet och i synnerhet boken Berättelsen om Sverige av Patrik Lundberg. 

Vill du berätta vem du är?

Jag är en läsande lärare som arbetar som adjunkt i utbildningsvetenskap vid Högskolan Kristianstad. Jag skriver böcker och föreläser om läsning och litteratur och bloggar om undervisning i stort. Jag har arbetat i skolans värld sedan slutet av 1990-talet.

Berättelsen om Sverige är en bok för alla, både för de som känner sig inkluderade i majoritetssamhället och de som inte gör det.

Hur kan litteratur och böcker som Berättelsen om Sverige skapa mer inkludering? 

Genom litteraturen kan man få inblick i områden och aspekter som annars kan vara svåra att få kunskap och information om. Man kan också få inspiration till att själv våga agera och påverka. Idag finns det många alternativa vägar att gå för att göra eller skapa förändring.

Den enskilda individen kan känna att ”min röst är också viktig”

Boken Berättelsen om Sverige visar genom sina olika nedslag exempel på hur man kan påverka och hur man kan få till förändringar. På så sätt kan den leda till inkludering. Den enskilda individen kan känna att ”min röst är också viktig”.

2019 läste du Berättelsen om Sverige med din klass.

Hur såg den arbetsprocessen ut och hur tog eleverna emot boken?

Vi valde att arbeta med delar av boken och knöt den till läroplanen och till det centrala innehållet i kursen Svenska 3.

Skolans mål är att varje elev :

– kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.

– respekterar andra människors egenvärde och integritet.

– tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor.

– kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia.

– kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.

– visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

(ur Gy11)

Undervisningen ska behandla:

– Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning.

– Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp.

– Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.

(ur Det centrala innehållet i kursen Svenska 3)

Vi kom i klassen överens om vilka kapitel som skulle läsas. Jag inledde sedan med en kort författarpresentation och en presentation av boken. Därefter började läsningen. Eleverna läste ett kapitel åt gången och skrev egna reflektionsloggar till det lästa. Under lektionerna fick sedan eleverna i mindre grupper samtala först om sina reflektioner från det lästa och sedan diskutera frågor som jag hade tagit fram. Vi avslutade alltid varje kapitel med en helklassdiskussion, där grupperna fick föra fram vad de samtalat om. Det gjorde att övriga grupper också fick möjlighet att ställa följdfrågor. Vi arbetade på detta sätt med ett kapitel åt gången.

När vi hade läst de valda kapitlen fick också eleverna enskilt och skriftligt skriva om sin läsning och även ta fram frågor till författaren. Det gjorde att eleverna inte bara var inlästa på boken utan också hade frågor till Patrik Lundberg när han besökte klassen.

Här är några av elevernas frågor:

Varför skrev du boken?

Hur kom du på att du ville skriva denna bok?

Vad fick dig att börja arbeta med dom frågor du jobbar med idag?

Vad tycker du om hur folk beter sig på sociala medier?

Jag måste säga att det var mycket uppskattat av eleverna, inte minst att de fick träffa författaren. Då fick boken och dess handling ett djup som kanske annars inte hade uppkommit. Positivt var också att boken bitvis utspelade sig i mina elevers hemtrakter. De kunde känna igen sig i plats och miljö.


Att vara en läsare ÄR en demokratisk rättighet och det är samhällets skyldighet att se till att alla blir läsare.

Kan läsning leda och inspirera till reell påverkan av unga i samhället och påverka oss som demokratiska medborgare? 

Jag hävdar med bestämdhet att läsning kan påverka oss som demokratiska medborgare. Att vara en läsare ÄR en demokratisk rättighet och det är samhällets skyldighet att se till att alla blir läsare. Har du tillgång till ett språk har du möjlighet att påverka och vara delaktig i samhället. Du kan då göra din egen röst hörd. Sedan kan också läsningen vidga den egna världsbilden. Du kan träda in i nya världar och få ny kunskap.

Hittills har det tjugoförsta århundradet präglats av oroande mätresultat vad avser ungas läsförståelse och intresse för läsning.
Du har lång erfarenhet av att undervisa, forska och föreläsa med läsning i fokus.

Är det en rättvis bild av ungas läsning idag?

Nog är det så att det finns en oro. Barns- och ungas fritidsläsning minskar. Så är det men samtidigt kan vi i vårt samhälle idag se en typ av läsning som vi inte hade förr. Vi läser och skriver i sociala medier. Vi uttrycker oss med bild och ljud. Vi har med andra ord hittat andra sätt att föra fram våra åsikter och tankar och genom digitaliseringen kan vi också nå ut på helt andra sätt än tidigare. Det är också så att våra barn idag går fler år i skolan än vad de gjorde förr. Fler möter med andra ord tryckt text längre upp i åldrarna. Ser man läsningen ur detta perspektiv är det kanske så att barn och unga läser mer idag. Då handlar det dock inte om fritidsläsningen och den egna valda läsningen. Det ett perspektiv som vi ibland glömmer bort.

Har du tre tips till lärare som vill få sina elever engagerade i läsning?

Läs in dig på litteratur som rör den åldersgrupp du ska möta. Välj sedan litteratur som passar din klass. Hittar du en bok som får eleverna intresserade är det så mycket lättare att få med dem på läståget.

Använd dig av högläsning. Har du elever som har svårt att komma in i en text är det guld värt att kunna läsa texten högt. Du kan då som lärare med hjälp av din mimik, ditt kroppsspråk och din röst gestalta och levandegöra texten.

Var en läsande förebild och visa att du läser. Barn och unga gör inte som vi säger utan de gör som vi gör. Om de ser oss läsa är det större chans att de också börjar läsa.

Att ha tillgång till ett språk ger dig en kraft, en makt, som ingen kan ta ifrån dig.

Vilket av dessa tre citat tycker du speglar din bild av läsningens roll bäst? 

”Reading is the gateway skill that makes all other learning possible”
Barack Obama

”Books are the bees that carry the quickening pollen from one to another mind”
James Russell Lowell

”Today a reader, tomorrow a leader”
Margaret Fuller

Om jag ska välja ett av citaten får det bli det första. Jag tänker att läsningen kan öppna upp för så mycket annat. Att ha tillgång till ett språk ger dig en kraft, en makt, som ingen kan ta ifrån dig.

Ta del av Jennys tankar kring läsning på hennes blogg:

www.jennyedvardsson.blogspot.se

Av: Felicia Wennberg Gonzalez, Teskedsorden.

Lämna en kommentar